Kæru norrænu vinir.
Kära nordiska vänner (svenska här nedan)
Það er ánægjulegt að geta fagnað Degi Norðurlanda hér samankomin í sal Norræna hússins, hjarta norrænnar menningar og norræns samstarfs á Íslandi. 23. mars er dagur Norðurlandanna – dagur norræns samstarfs ogvinarhugs, en til slíks dags var fyrst stofnað af norrænu félögunum fyrir 85 árum síðan. Þá var ekkert Norðurlandaráð starfandi, ekkert norrænt ráðherraráð, enginn sameiginilegur vinnumarkaður, sameiginlegir menningar og rannsóknarsjóðir, engin norræn menningarhús eða sameiginleg sendiráð starfandi. Fyrir 85 árum síðan var norrænt samstarf í raun, lítið annað en hugmynd og hugsjón, ört vaxandi hreyfingar fólks í öllum þessum löndum… og um þá hugsjón var deilt.
Í dag, þegar við fögnum 50 ára afmæli Norræna ráðherraráðsins, efast enginn um mikilvægi norræns samstarf og fáar pólitískar hugmyndir, njóta eins viðtæks stuðnings á Norðurlöndum og hugsjónin um náið og traust samstarf þeirra átta landa sem við köllum Norðurlöndin. Við tökum því samstarfi í raun, nánast sem gefnu – sjálfsögðum hlut en deilum nánast um allt annað.
En nú er komið að vatnaskilum. Við þurfum að taka umræðuna um stöðu norræns samstarfs og gera það upp við okkur, hvað við raunverulega viljum. Í gleðinni og ánægjunni með allt það mikilvæga og árangursríka samstarf sem hefur átt sér stað, hefur okkur nefnilega borið af leið og undanfarna áratugi hefur skipulega verið dregið úr mikilvægi samstarfsins með hlutfallslega lægri framlögum til samstarfsverkefna og sameiginlegra stofnanna.
Nú er svo komið, að umfang þeirra fjölbreyttu samstarfsverkefna sem heyra undir Norræna ráðherraráðið – flaggskip norrænnar samvinnu í 50 ár, er aðeins um helmingur þess sem þau voru fyrir 25 árum síðan. Ætlum við að halda áfram á þeirri braut? Viljum við meiri norræna samvinnu eða minni?
Í kórónuveirufaraldrinum og mismunandi viðbrögðum Norðurlandanna við flóttamannastraumi liðinna ára hafa einnig komið fram alvarlegri brestir í samstarfi landanna, sem enn sér ekki fyrir endann á. Þrátt fyrir skýr fyirheit Helsinkisáttmálans – stjórnarskrá norræns samstarfs, og nýsamþykkta stefnumörkun um að Norðurlöndin eigi að verða samþættasta svæði heimsins, heyrir frjáls för á milli landanna nú sögunni til og verulega skortir á samstöðu, samráð og samvinnu milli norðurlandanna í þessum mikilvægu málum. Ætlum við að halda áfram á þeirri braut? Viljum við meiri norræna samvinnu eða minni?
Þungamiðja norræns samstarf á liðnum árum hefur ekki síst verið á sviði fræðastarfs og menningarmála. Sú samvinna hefur borið ríkulegan ávöxt, eins og við ræðum m.a. hér í dag. Til að fjármagna hina nýju metnaðarfullu og mikilvægu framtíðarsýn Norræna ráðherraráðsins um að Norðurlöndin verði sjálfbærasta og samþættasta svæði heimsins, hefur nú verið boðaður stórfelldur niðurskurður á framlögum til þessara mikilvægu málaflokka. Norrænu húsin, rannsóknarsjóðirnir, menningarsjóðirnir, þýðingarsjóðirnir, Norddjobb, Norræna bókmenntavikan, Norden i skolan, norrænu kvikmyndirnar… öll þessi verkefni eru í hættu og niðurskurðurinn er þegar hafin. Ætlum við virkilega að halda áfram á þeirri braut? Viljum við meiri norræna samvinnu eða minni?
Kæru norrænu vinir.
Við þurfum að ræða norræna samvinnu og svara því á heiðarlegan hátt hvað við raunverulega viljum. Viljum við meira norrænt samstarf eða minna?
Ef við viljum efla og styrkja Norrænt samstarf krefjast aðstæður í samtímanum róttækra breytinga og aukins fjármagns.
Norrænt samstarf þarf nýja stjórnarskrá, nýjan samstarfssáttmála sem tryggir skilvirkari samvinnu, bætt lífsgæði og aukinn slagkraft Norðurlandanna til að takast á við þau stóru verkefni sem bíða okkar, ekki bara á Norðurlöndunum heldur á heimsvísu.
Sameiginlegar bindandi ákvarðanir, samnorrænar lykilstofnanir, sameiginlegt regluverk á mikilvægum sviðum og norrænn ríkisborgararéttur eru allt úrræði sem gætu stóraukið möguleika okkar til að takast á við verkefni framtíðarinnar, en rúmast illa innan þess ramma sem núverandi samstarf byggist á.
Og norrænt samstarf þarf aukið fjármagn til að fylgja eftir þeim mikilvægu verkefnum sem framundan eru og raungera þá metnaðarfullu framtíðarsýn Norræna ráðherraráðsins, að Norðurlöndin verði sjálfbærasta og samþættasta svæði heimsins árið 2030. Þeim markmiðum verður aldrei náð með stórfelldum niðurskurði á norrænum samstarfverkefnum í menningarmálum og fræðastarfi. Þau mikilvægu verkefni þurfum við að verja en samhliða, sækja fram á nýjum sviðum.
Þannig og aðeins þannig, getum við aukið norrænt samstarf á komandi árum og snúið af braut hnignunnar. Slík stefnubreyting um meira norrænt samstarf yrði okkur öllum til heilla. Um það er ég sannfærður. Til hamingju með daginn!
Hrannar Björn Arnarsson, formaður Norræna félagsins á Degi Norðurlanda 2021
Kära nordiska vänner.
Det är ett nöja att få fira Nordens Dag tillsammans med er i denna sal i Nordens Hus, hjärtat i nordisk kultur och nordiskt samarbete på Island.
Den 23 mars är Nordens Dag – det nordiska samarbetets och vänskapens dag, som firades för första gången av de nordiska föreningarna för 85 år sedan.
Då fanns inget Nordiskt råd, inget nordiskt ministerråd, ingen gemensam arbetsmarknad, gemensamma kultur- och forskningsfonder, inga nordiska kulturhus eller ambassader.
För 85 år sedan var det nordiska samarbetet faktiskt inte mycket mer än en idé och en vision, en snabbt växande mobilitet i alla dessa länder… och den visionen var kontroversiell.
I dag, när vi firar nordiska ministerrådets 50-års jubileum, är det ingen som ifrågasätter vikten av det nordiska samarbetet och det finns inte många politiska idéer som har lika brett stöd i Norden som visionen om ett nära och stabilt samarbete mellan de åtta länder som vi kallar för Norden.
Egentligen tar vi det samarbetet nästan för givet – en självklarhet men vi argumenterar om nästan allt annat.
Men nu har vi nått en vändpunkt. Vi behöver ta diskussionen om det nordiska samarbetets situation och ta ställning till vad vi verkligen vill.
I glädjen och nöjet av allt det viktiga och framgångsrika samarbetet som har ägt rum, har vi nämligen tappat fokus och de senaste årtiondena har viket av samarbetet systematiskt förminskats genom proportionerligt lägre anslag till samarbetsprojekt och gemensamma institut.
Nu har det blivit så att omfattningen av de diversifierade samarbetsprojekt som tillhör nordiska ministerrådet – det nordiska samarbetets flaggskepp under 50 år, blott är ungefär hälften av vad det var för 25 år sedan.
Ska vi fortsätta på det här viset? Vill vi se mer nordiskt samarbete eller mindre?
I coronapandemin och de nordiska ländernas olika respons till de senaste årens flyktingström kan vi även se stora brister i ländernas samarbete, som inte ser ut att närma sig sitt slut.
Trots de tydliga löftena i Helsingforsavtalet – en konstitution för nordiskt samarbete, och den nyligen godkända strategiplanen om att Norden ska bli den mest integrerade regionen i världen, är nu fri mobilitet mellan länderna ett minne blott och det finns en stor avsaknad av solidaritet, samråd och samarbete mellan de nordiska länderna i dessa viktiga frågor.
Ska vi fortsätta på det här viset? Vill vi se mer nordiskt samarbete eller mindre?
Kärnan i det nordiska samarbetet de senaste åren har inte minst varit inom det akademiska och kulturella. Detta samarbete har gett stora resultat, vilket vi bl.a. kommer att diskutera här idag.
För att finansiera Nordiska ministerrådets nya ambitiösa och viktiga vision om att Norden ska bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen har nu stora nedskärningar av dessa viktiga frågor utlysts.
De nordiska husen, forskningsfonderna, kulturfonderna, översättningsfonderna, Nordjobb, Nordiska litteraturveckan, Norden i skolan, de nordiska filmerna… alla dessa projekt står inför en risk och nedskärningarna har redan börjat.
Ska vi verkligen fortsätta på det här viset? Vill vi se mer nordiskt samarbete eller mindre?
Kära nordiska vänner.
Vi behöver diskutera nordiskt samarbete och på ett ärligt sätt ge ett svar på vad det är som vi faktiskt vill. Vill vi se mer nordiskt samarbete eller mindre?
Under dagens förhållanden krävs det radikala förändringar och ökad finansiering om vi vill främja og stärka nordiskt samarbete.
Det nordiska samarbetet behöver en ny konstitution, ett nytt samarbetsavtal som garanterar ett effektivare samarbete, ökad livskvalitet och större slagkraft för Norden att ta itu med de stora utmaningarna som vi nu står inför, inte bara i Norden utan globalt.
Gemensamma bindande beslut, samnordiska nyckelinstitutioner, ett gemensamt regelverk inom viktiga områden och ett nordiskt medborgarskap är lösningar som kraftigt kan öka vår förmåga att ta itu med framtidens utmaningar, men som inte riktigt faller inom ramarna som satts upp för det nuvarande samarbetet.
Och det nordiska samarbetet behöver mer finansiering för att vidareutveckla de viktiga projekt som närmar sig och för att uppfylla Nordiska ministerrådets ambitiösa vision, att Norden ska bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030.
Vi kommer aldrig att nå de målen med stora nedskärningar av nordiska samarbetsprojekt inom kultursektorn och det akademiska. Vi behöver värna om dessa projekt men samtidigt avancera inom andra områden.
Enbart på så vis kan vi utöka det nordiska samarbetet de kommande åren och bryta den negativa trenden.
En sådan ändring av riktning, mot ett ökat nordiskt samarbete skulle gynna oss alla. Det är jag övertygad om. Grattis på Nordens dag!
Hrannar Björn Arnarsson, ordförande Föreningen Norden på Nordens Dag 2021
