Ný norræn stjórnarskrá

Hrannar Björn Arnarsson formaður Norræna félagsins á Íslandi og Sambands Norrænu félaganna kallar eftir nýrri norrænni stjórnarskrá

Dagur Norðurlandanna er 23. mars, en þann dag, fyrir 58 árum undirrituðu norrænu ríkin Helsinkisamkomulagið sem æ síðan hefur gilt sem „stjórnaskrá“ norræns samstarfs.

Norðurlöndin hafa á liðnum áratugum verið ótrúlega samstíga í þeim framförum sem löndin öll hafa notið og heimsbyggðin horfir nú til í vaxandi mæli. Lykillinn er norræna velferðarmódelið og norræn samvinna, þar sem Norðurlöndin, með formlegum og skipulegum hætti, bera saman bækur sínar, læra hvert af öðru og takast sameiginlega á hendur mikilvæg verkefni sem gagnast þeim öllum. Árangurinn talar sínu máli.

Norðurlöndin eru þekkt fyrir mikla velmegun, frjálslyndi, jafnrétti, lýðræðislega þáttöku, öryggi og jöfnuð. Sameinuð eru Norðurlöndin nú meðal tíu stærstu efnahagsstórvelda heimsins og meðal þeirra fimm stærstu í Evrópu. Norrænt samstarf hefur svo sannarlega skilað sínu.

Ný heimsskipan

Að þessu sinni er dags Norðurlandanna minnst í skugga kórónuveirunnar, heimsfaraldurs sem skall á, eins og þruma úr heiðskíru lofti og mun ekki láta nokkurt samfélag ósnortið. Það hriktir í stoðum sem áður töldust traustar, nýir starfshættir og lausnir ryðja sér til rúms og sjaldan eða aldrei hefur mikilvægi samstarfs og samstöðu þvert á landamæri verið augljósara.

Þessi sannindi eiga ekki bara við um kórónuveiruna og viðbrögðin við henni, heldur blasir við að flestar af stærstu áskorunum samtímans virða engin landamæri. Hvernig eigum við annars að bregðast við vaxandi straumi flóttafólks í heiminum? Hvernig getum við tryggt að ný og metnaðarfull Heimsmarkmið Sameinuðu þjóðanna verði að veruleika? Hvað fær mannkynið best gert til að stöðva lífshættulega hlýnun jarðarinnar? … og hvernig getum við séð til þess að okkar norrænu velferðarsamfélög verði áfram leiðandi í heiminum þegar litið er til hagsældar, efnahagslegs jafnaðar, mannréttinda og lífsgæða almennt. Svarið liggur í stórauknu samstarfi þvert á landamæri og ekki síst samstarfi Norðurlandanna, bæði á heimavelli og á alþjóðavettvangi.

Norrænt sambandsríki

Þótt margt hafi heppnast vel við þróun norræns velferðarsamfélags, er þó komið að tímamótum. Aðstæður í samtímanum krefjast stærri skrefa. Norrænt samstarf þarf nýja stjórnarskrá, nýjan samstarfssáttmála sem tryggir skilvirkari samvinnu, bætt lífsgæði og aukinn slagkraft Norðurlandanna til að takast á við þau stóru verkefni sem heimsbyggðin stendur nú frami fyrir.

Sameiginlegar bindandi ákvarðanir, samnorrænar lykilstofnanir, sameiginlegt regluverk á mikilvægum sviðum og norrænn ríkisborgararéttur eru allt úrræði sem gætu stóraukið möguleika okkar til að takast á við verkefni framtíðarinnar, en rúmast illa innan þess ramma sem núverandi samstarf byggist á.

Skrefið áfram, þarf þó ekki að vera neitt risaskref – og í raun er vilji og kjarkur stjórnmálamanna allt sem þarf. Vilji einstaklinganna – þjóðanna sem Norðurlöndin byggja liggur hinsvegar fyrir – ekkert í utanríkisstefnu Norðurlandanna byggir á eins öflugum stuðningi íbúanna og norrænt samstarf. Í hverri skoðanakönnuninni á fætur annarri hefur komið fram nær órofa stuðningur við náið norrænt samstarf. Breytt heimsskipan og þau krefjandi verkefni sem heimsbyggðin stendur frami fyrir krefjast þess, að þessum eindregna vilja verði nú umbreytt í nýjan veruleika – norrænum samfélögum og heimbyggðinni allri til heilla. Oft var þörf en nú er nauðsyn.

En ny nordisk konstitution

Den 23 mars firas Nordens dag, dagen då de nordiska länderna för 58 år sedan undertecknade Helsingforsavtalet, som ända sedan dess har fungerat som en ”konstitution” i det nordiska samarbetet och utgör en hörnsten i samarbetet mellan Nordens länder. Helsingforsavtalet lade grunden till den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och det nordiska välfärdssystemet.

De nordiska länderna har varit väldigt samstämmiga i de stora framsteg som ägt rum i hela Norden, en utveckling som även uppmärksammas alltmer i resten av världen. Nyckeln till framgång är den nordiska välfärdsmodellen och nordiskt samarbete, vilket innebär att de nordiska länderna på ett formellt och organiserat sätt sammanställer information, drar lärdom av varandra och gemensamt driver projekt som gynnar Nordens alla länder. Resultaten talar för sig själva.

De nordiska länderna är kända för välstånd, tolerans, jämställdhet, demokratiskt deltagande, samarbete, säkerhet och jämlikhet. Förenade utgör nu de nordiska länderna en av de tio största ekonomiska stormakterna i världen, och en av de fem största i Europa. Det nordiska samarbetet har sannerligen lönat sig.

En ny världsordning.

I år firas Nordens dag i skuggan av Coronaviruset. En pandemi som slog ner som en blixt från en klar himmel och kommer att beröra hela världen. De fundament som tidigare ansetts vara stabila är nu under belastning, men nya metoder och lösningar växer fram, och viken av samarbete och solidaritet mellan länder har aldrig varit tydligare.

Denna verklighet är inte enbart relevant med hänsyn till Coronaviruset och responsen till det, det är snarare uppenbart att de flesta av vår tids största utmaningar respekterar inga gränser. Hur skall vi annars hantera en flyktingström som saknar motstycke? Hur kan vi säkerställa att FN:s nya ambitiösa globala mål förverkligas? Hur kan vi på bästa sätt stoppa den livsfarliga globala uppvärmningen? Och hur kan vi säkerställa att våra nordiska välfärdssamhällen förblir världsledande när det kommer till välstånd, ekonomisk jämställdhet, mänskliga rättigheter och allmän livskvalitet? Svaret ligger i ett kraftigt ökat samarbete över gränser, och inte minst i det nordiska samarbetet, både internationellt och på hemmaplan.

En nordisk union.

Det nordiska samarbetet behöver en ny konstitution, ett nytt samarbetsavtal som försäkrar ett effektivare samarbete, ökad livskvalitet och starkare slagkraft för Norden att ta itu med de stora utmaningarna som världen nu står inför idag. Gemensamma bindande beslut, samnordiska nyckelinstitutioner, ett gemensamt regelverk inom viktiga områden och ett nordiskt medborgarskap är lösningar som kan kraftigt öka vår förmåga att ta itu med framtidens utmaningar, men som inte riktigt faller inom ramarna som satts upp för det nuvarande samarbetet.

Steget framåt behöver dock inte vara så stort och politikers vilja och mod är faktiskt det enda som krävs. Viljan finns redan hos de individer som bebygger Norden – det finns inga andra frågor i de nordiska ländernas utrikespolitik som har lika stort stöd bland invånarna som nordiskt samarbete. Undersökning efter undersökning har visat på ett orubbligt stöd för nordiskt samarbete. En förändrad världsordning och de utmaningar som världen står inför idag kräver att denna resoluta vilja blir till en ny verklighet – till fördel för de nordiska samhällena och hela världen. Behovet fanns igår, idag är det ett absolut krav.

Hrannar Björn Arnarsson, formaður Norræna félagsins á Íslandi og forseti Sambands Norrænu félaganna.